Aspen är en grund lerslättssjö som sedan 1950-talet är delad av en vägbank då motorvägen (E4/E20) byggdes. Detta har medfört att sjön är delad i nordlig och en sydlig del med en relativt smal och grund öppning mellan sjödelarna. Det största djupet i den norra delen är 2,9 m och i södra delen 2,3 m.
Aspen
Det saknas större tillflöden till sjön, det största är det som mynnar i södra delen av södra Aspen som avvattnar industriområdena Loviseberg och Tuna samt Hågelbyleden. Uppströms Loviseberg ligger Lovisebergsdammen, en liten damm (0,004 km2) belägen i ett barrskogsområde norr om Hamra gård, som enligt uppgift anlade den som en branddamm för gården. Den kan numera betraktas som ett viltvatten. Stränderna består främst av gungflyn med ljung, skvattram och starr. Vattnet har humösa inslag. Nordöst om Lovisebergsdammen ligger en mindre bevattningsdamm. Området kring dammen håller på att exploateras och bli ett industriområde. Dagvatten från industriområdet kommer att ledas mot anlagda dagvattendammar och sjön Aspen för att undvika föroreningsbelastning på Lovisebergsdammen och bevattningsdammen.
Aspen avvattnas genom Älvestaån till norra delen av Tullingesjön. Omgivningarna kring sjönbestår till stor del av jordbruksmark och skog, men även av ett par bostadsområden i Fiskarhagen, Skårdal och Lindhov samt industri och vägområden.
Historiskt har Aspen belastats med avloppsvatten från ett hundratal fastigheter. Bostadsområdet Fiskarhagen anslöts till kommunalt avlopp 1979. Avlopp från Lindhovs bostäder samlades ihop och anslöts till två större enskilda avloppsanläggningar på 1990-talet. Under 2016 har flertalet av dessa anslutits till kommunalt avlopp. Strax söder om sjön finns en f.d. deponi av hushållsavfall som nu ligger under nordvästra delen av Tuna industriområde, Tunabergsvägen. Från motorvägen har det sedan 1950-talet tillförts dagvatten via öppna diken. Inom sjöns avrinningsområde har det under långt tid funnits jordbruk inklusive djurhållning vilket belastat sjön med näringsämnen. Idag saknas djurstallar, med undantag för Skrävsta gård som har hästar. Betesmarker för hästar finns kring Skrävsta och ett område för nötbete finns nordost om Tuna industriområde.
Norra delen av sjön kännetecknas av riklig förekomst av bottenväxter och vattnet kring växterna är ofta väldigt klart. I södra delen verkar en större andel av näringen vara bundet till planktiska alger och vattnet därför grumligare. Efter vintrar med lång isläggningstid förekommer fiskdöd i Aspen. Orsaken är med största sannolikhet syrebrist, orsakad av syreförbrukande nedbrytning av alger och bottenväxter. Det ringa djupet medför en begränsad vattenvolym, där syret snabbt tar slut när nedbrytningen av växter pågår under isen.
Sjön har sedan länge haft problem med vattenväxter, redan 1919 finns uppgifter om att sjön led av svår igenväxning av vattenpest.
Till Aspen gränsar följande vattenförekomster: Älvestaån (SE656897-161631) som avvattnar Aspen, och grundvattenförekomsten Männö (SE656942-161276) som delvis ligger inom Aspens avrinningsområde.