Koppar i sediment

Kvarnsjön Tumba. Foto: Sten Modén

Indikator SE. 4.2.17. 3

Genom att analysera bottensedimentens innehåll av tungmetaller och miljögifter får man ett mått på vilken föroreningsbelastning som en sjö varit utsatt för under en betydligt längre tid än vad enskilda vattenprov kan visa.

I de översta centimetrarna av bottensedimenten syns resultaten av de senaste årens utsläpp och i de djupare liggande nivåerna kan tidigare utsläpp spåras. Bottensedimenten kan därför användas som ett historiskt arkiv för att se trender i föroreningsbelastning över tiden.

Nedan redovisas halten koppar i den översta centimetern av bottensedimentet.

Diagram
Tabell
Jämför

Kopparhalt (Cu) i sjöarnas bottensediment

Datakälla: Botkyrka kommun, Salems kommun och Länsstyrelsens rapport 2011:19

Exportera data till Excel

Trend:

Utvecklingen går åt fel håll sedan 1997

Senaste värdet:

76 µg/g ts (2022)

Utgångsvärde:

50 µg/g ts (1997)

Tillståndsklassning
Rad-id	Beskrivning	Gräns
0	Mycket höga halter	>500 µg/g ts
1	Höga halter	100–500 µg/g ts
2	Måttligt höga halter	25–100 µg/g ts
3	Låga halter	15–25 µg/g ts
4	Mycket låga halter (enligt NV rapport 4913)	<15 µg/g ts

Koppar i sediment

Tillståndsklassning