Gå direkt till sidans innehåll

Kadmium i sediment

Kvarnsjön Tumba. Foto: Sten Modén
Kvarnsjön Tumba. Foto: Sten Modén
Indikator SE. 4.2.17. 8

Genom att analysera bottensedimentens innehåll av tungmetaller och miljögifter får man ett mått på vilken föroreningsbelastning som en sjö varit utsatt för under en betydligt längre tid än vad enskilda vattenprov kan visa.

I de översta centimetrarna av bottensedimenten syns resultaten av de senaste årens utsläpp och i de djupare liggande nivåerna kan tidigare utsläpp spåras. Bottensedimenten kan därför användas som ett historiskt arkiv för att se trender i föroreningsbelastning över tiden.

Nedan redovisar halten kadmium i den översta centimetern av bottensedimentet.

Kadmiumhalt (Cd) i sjöarnas bottensediment

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/g ts)

0

Albysjön

1997

1,2

1

Albysjön

2002

0,91

2

Albysjön

2007

0,62

3

Albysjön

2012

0,75

4

Albysjön

2017

0,76

5

Kvarnsjön (Tumba)

1997

1,2

6

Kvarnsjön (Tumba)

2002

0,88

7

Kvarnsjön (Tumba)

2007

0,97

8

Kvarnsjön (Tumba)

2012

0,67

9

Kvarnsjön (Tumba)

2017

0,74

10

Mälaren - Rödstensfjärden

2001

0,363

11

Mälaren - Rödstensfjärden

2007

0,284

12

Tullingesjön

1997

2,9

13

Tullingesjön

2002

2,47

14

Tullingesjön

2007

1,8

15

Tullingesjön

2012

1,25

16

Tullingesjön

2017

1,45

17

Utterkalven

1997

2

18

Utterkalven

2002

1,31

19

Utterkalven

2007

0,84

20

Utterkalven

2012

0,59

21

Utterkalven

2017

0,82

22

Uttran

1997

1

23

Uttran

2002

0,73

24

Uttran

2007

0,59

25

Uttran

2012

0,56

26

Uttran

2017

0,7

Datakälla: Botkyrka kommun, Salems kommun och Länsstyrelsens rapport 2011:19
Kontakt:
Uppdaterad: 2020-02-25