Gå direkt till sidans innehåll

Kvicksilver i sediment

Foto: Johan Fredriksson via Wikimedia Commons
Foto: Johan Fredriksson via Wikimedia Commons
Indikator SE. 4.2.1. 9

Genom att analysera bottensedimentens innehåll av tungmetaller och miljögifter får man ett mått på vilken föroreningsbelastning som en sjö varit utsatt för under en betydligt längre tid än vad enskilda vattenprov kan visa.

I de översta centimetrarna av bottensedimenten syns resultaten av de senaste årens utsläpp och i de djupare liggande nivåerna kan tidigare utsläpp spåras. Bottensedimenten kan därför användas som ett historiskt arkiv för att se trender i föroreningsbelastning över tiden.

Nedan redovisar halten kvicksilver i den översta centimetern av bottensedimentet.

Kvicksilverhalt (Hg) i sjöarnas bottensediment

Rad-id Vattenområde Senaste värdet (µg/g ts) Datum

0

Tullingesjön

 0,24

2022

1

Uttran

 0,12

2017

2

Kvarnsjön (Tumba)

 0,11

2022

3

Albysjön

 0,086

2022

4

Utterkalven

 0,082

2017

5

Mälaren - Rödstensfjärden

 0,0693

2007

Datakälla: Botkyrka kommun, Salems kommun och Länsstyrelsens rapport 2011:19

Kommentar

Uttran

Tillståndsklassning

Rad-id Färg Beskrivning Gräns

0

 Mycket höga halter

>5 µg/g ts

1

 Höga halter

1–5 µg/g ts

2

 Måttligt höga halter

0,3–1 µg/g ts

3

 Låga halter

0,15–0,3 µg/g ts

4

 Mycket låga halter

<0,15 µg/g ts

Kontakt:
Uppdaterad: 2024-09-12