Kvicksilver i sediment

Foto: Johan Fredriksson via Wikimedia Commons

Indikator SE. 4.2.1. 9

Genom att analysera bottensedimentens innehåll av tungmetaller och miljögifter får man ett mått på vilken föroreningsbelastning som en sjö varit utsatt för under en betydligt längre tid än vad enskilda vattenprov kan visa.

I de översta centimetrarna av bottensedimenten syns resultaten av de senaste årens utsläpp och i de djupare liggande nivåerna kan tidigare utsläpp spåras. Bottensedimenten kan därför användas som ett historiskt arkiv för att se trender i föroreningsbelastning över tiden.

Nedan redovisar halten kvicksilver i den översta centimetern av bottensedimentet.

Diagram
Tabell
Jämför

Kvicksilverhalt (Hg) i sjöarnas bottensediment

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/g ts)
0	Albysjön	1997	0,1
1	Albysjön	2002	0,24
2	Albysjön	2007	0,1
3	Albysjön	2012	0,092
4	Albysjön	2017	0,096
5	Albysjön	2022	0,086
6	Kvarnsjön (Tumba)	1997	0,16
7	Kvarnsjön (Tumba)	2002	0,23
8	Kvarnsjön (Tumba)	2007	0,15
9	Kvarnsjön (Tumba)	2012	0,11
10	Kvarnsjön (Tumba)	2017	0,14
11	Kvarnsjön (Tumba)	2022	0,11
12	Mälaren - Rödstensfjärden	2001	0,109
13	Mälaren - Rödstensfjärden	2007	0,0693
14	Tullingesjön	1997	0,24
15	Tullingesjön	2002	0,33
16	Tullingesjön	2007	0,17
17	Tullingesjön	2012	0,16
18	Tullingesjön	2017	0,195
19	Tullingesjön	2022	0,24
20	Utterkalven	1997	0,19
21	Utterkalven	2002	0,28
22	Utterkalven	2007	0,11
23	Utterkalven	2012	0,12
24	Utterkalven	2017	0,082
25	Uttran	1997	0,12
26	Uttran	2002	0,22
27	Uttran	2007	0,1
28	Uttran	2012	0,14
29	Uttran	2017	0,12

Datakälla: Botkyrka kommun, Salems kommun och Länsstyrelsens rapport 2011:19

Exportera data till Excel